Varför inga "amatörbyggen"?

Forum | Svara på detta inlägg
Hans Gustavsson  hans.gustavsson@se.atlascopco.com 2006-09-20 11:21
Som helt ny i klassen har jag förundrat mig över att det bara är fabriksbyggen i plast som gäller. Tidigare dominerade Vanguard totalt och nu Devoti, Pata, m.fl.
Det ligger säkert massor av kunskap och erfarenheter bakom dessa byggen men de verkar inte vara speciellt mycket "high tech".
I andra klasser tex. Drake är de bästa (?) båtarna kallbakade i trä.
Finns det ingen sådan trend i Finnjolle-världen?
Är det klassregler som sätter stopp för "amatörbyggen" eller är det andra orsaker som ligger bakom?

När man läser lite på nätet verkar det som om man åtminstonde tidigare tidigare tyckte att mjuka båtar var snabbare.
Var det ett resultat av för styva master på den tiden eller finns det en ingenjörsmässig förklaring till detta?
Normalt ska ju en båt vara så styv som möjligt.
Gäller det fortfarande även med kolfibermaster?

Finns det något forum på nätet där tekniska avspekter av Finnjollen
behandlas?

Många frågor blev det.....

/Hasse
Johan Wijk  johan_wijk@yahoo.com 2006-10-02 12:33
Jadu, många frågor blev det :-) och de är nog inte så enkla att svara på heller egentligen men vi får väl försöka.

Mjuka finnjollar är fortfarande snabbast. Med mjuka båtar talar vi om den främsta metern som är mjuk och resten av båten skall vara styv. Om du på en modern båt trycker på friborden i höjd med mastringen så känner du hur mjukt det är och så skall det vara. På de äldr båtarna knäckte man däcksspant för att uppnå det fenomenet men det var inte speciellt vetenskapligt utan blev mer som det blev. Båtbyggarna hävdar att med ett mjukt förskepp och anpassad mast så får du en enhet som flexar i varje våg och genom det tar både höjd och fart.

För ett antal år sedan testbygdes en styvbåt som bakades i autoklav och i exotiska material. Denna båten gick fint på undanvindarna mn att kryssa var en katastrof.

Beträffande amatör byggen så visst, det är bara att sätta igång. Fritt fram att bygga!! Det finns en form i Karlstad som säkert går att låna.....tror dock att få en amatörbygd båt att fungera med high-tech master och segel är svårt. Bör vara enkalre på en stagad båt?!

Master är ju ett kapitel för sig men jag vet inte om du jämför med trä eller Alu, hur som helst om man jämför kolfiber med Alu så är det ju stora skillnader
1. kolfiber tillverkas i "en längd" medans alumaster hade en skarv strax ovan däck. Detta berodde på att masten var för lång att hanteras i maskinerna.

2. En mast skall aldrig vara styvare (i både längsled och sidled) än vad rorsman klarar av. Generellt så är kolfibermasterna (ving) styvare än alu och främst då i sidled, vilket medför att i vindar från 5-6 m/s kan ta betydligt mer höjd än runda kolfibermaster och alu.

3. Det man vinner mest är att mastkurvan kan kontrolleras till decimalnivå med kolfiber då du vet exakt mängd material att applicera eller ta bort.

det blev några kommentarter iaf.....

/johan
Hasse   2006-10-05 10:23
Tack för kommentarerna!
Jag hoppas att jag inte tröttar ut forumet med alla frågor... :-)
Hittade en artikel i USA:s finnjolleförbunds tidning "Solo".
(http://www.nafinnclass.org/solo/2005_volxliii_no1.pdf)
Den menar att det torsionen man vill åt, inte att båten ska vara flexibel åt alla håll och kanter. Precis som du påpekar samverkar torsionen men mastens styvhet.

Nu ska jag inte bygga någon jolle, inte i år i alla fall....
Måste renovera min nyinköpta Vanguard först.
Men sen vet man aldrig....
Oavsett om det blir verklighet eller inte så tycker jag det är ett intressant projekt!
När jag läser klassreglerna blir jag inte klok på vad som definierar skrovformen. Finns det inget ritning på skrovet?
Definieras skrovformen endast av måtten vid mätstationerna?

/Hasse
Per Nilson  per.nilson@comhem.se 2006-11-01 11:38
Skrovformen definieras av att den ska uppfylla kraven för att mätas med fastställda mallar, monterade i den fastställda mätgiggen. Mallarnas form bestäms av "The digitised tables of coordinates for hull sections, stem and rudder
profiles, and for templates." (Det finns förstås också bestämmelser som säger att det inte får hända vad som helst mellan mätstationerna.) I sin tur baserar sig förstås mallarnas form på den ursprungliga ritningen och vissa senare tillkomna specifikationer till denna. IFA:s Technical Committee vet mera om mallar och måttabeller.
Såvitt jag vet finns i dag inga godkända mallar i Sverige (om inte Karlstad har några?). En äldre uppsättning mallar finns på UKF. I praktiken torde detta innebära att en nybyggd svensk båt måste mätas in utomlands eller i samband med att ett VM eller EM arrangeras i Sverige.
Skulle man i dag satsa på att själv bygga ett konkurrenskraftigt skrov i stället för att köpa bra begagnat, vore detta troligen bara ett av de mindre problemen... Men visst skulle det vara spännande om någon ville ge sig på det!
Oberoende av skrov är ändå det viktigaste att man orkar hänga fullt på sista kryssen.
/Per

Du behöver logga in för att skriva i forumet

FindUsOnFacebook
Svenska Sjö - båtförsäkring för båtfolk av båtfolk, nu i samarbete med Svenska Finnjolle Förbundet


Logga för Svenska Sjö
© Copyright 2017 Finnjolleförbundet